Wikipedias utvalda innehåll kan vara välskrivna artiklar, förklarande bilder eller fördjupande listor. Alla har de gemensamt att de visar det finslipade resultatet av de samarbeten som driver Wikipedia.
Allt utvalt innehåll genomgår en grundlig granskningsprocess av Wikipedias användare. Om du är registrerad användare får du lägga din röst på någon av de artiklar som nomineras just nu.
En liten guldstjärna () strax höger om rubriken på en sida indikerar att sidan du besöker är utmärkt. En liten blå stjärna () betyder att den är bra. Dessutom finns en liten grön stjärna () som utgör de rekommenderade artiklarna. Rekommenderade artiklar har av enskilda användare ansetts vara läsvärda och ha en bra täckning av artikelämnet. De har alltså, till skillnad från de utmärkta och bra artiklarna, inte varit föremål för någon omröstning.
En fjäder är en utväxt från en fågels hud, bestående av proteinet keratin. Fåglar är de enda nu levande djur som har fjädrar och de flesta fåglar har dem över hela kroppen, förutom på benen, näbben och orbitalringen. Fågelns fjädrar är en förutsättning för att den ska kunna flyga men de fungerar även som värmeisolering. Fågelns alla fjädrar kallas tillsammans för fjäderdräkt. Den gemensamma termen för handpennor, stjärtpennor och täckfjädrar är konturfjädrar eller ibland flygfjädrar.
Fjädern växer inuti ett rörformat utskott som sitter fast i en fjädersäck i huden. När fjädern är färdigväxt spricker röret och faller av, utan smärta för fågeln. Antalet fjädrar på en fågel varierar, främst på grund av fågelns storlek. En ladusvala har cirka 1500 fjädrar och en sångsvan cirka 25000. Oavsett fjädrarnas antal ingår de i vissa definierade typer och fjäderpartier. ►Läsmer
Stevnsfortet er et dansk tidligere forvarsværk, der er hugget ind i Stevns Klint på Øst-Sjælland. Dets opgave var at kontrollere den sydlige indsejling til Øresund. Sammen med Langelandsfortet skulle det hindre Warszawapagtens store flådekapacitet i Østersøen i at få adgang til verdenshavene.
Fortet blev bygget under Den kolde krig i 1950-1953 og nedlagt i 2000, inden det i 2008 genåbnede som Koldkrigsmuseum Stevnsfort.
Stevnsfortet er som det eneste i Danmark bygget i klippegrund og befinder sig op til 18 meter dybt nede i undergrunden, der på Stevns består af bryozokalk. ►Læsmere
Libyens historia var, tills Libyen blev självständigt 1951, i stort sett en historia om stammar, regioner och städer, samt de imperier som området ingick i. Namnet Libyen härrör från det namn som en enskild berberstam var känd under för de forntida egyptierna och användes senare av grekerna för större delen av Nordafrika, och termen libyer för alla dess berbiska invånare. Fastän dessa namn är av antikt ursprung användes de inte för att beteckna det specifika området för det nuvarande Libyen och dess folk förrän på 1900-talet, och ingen sammanhängande politisk enhet i hela området bildades förrän då. Därför måste det moderna Libyen, trots sina regioners långa och distinkta historier, ses som ett nytt land som ännu utvecklar ett nationellt medvetande och nationella institutioner.
De mest betydelsefulla milstolparna i Libyens historia var införandet av islam och arabiseringen av landet under medeltiden, samt, under de två senaste generationerna, självständigheten, upptäckten av petroleum, revolutionen i september 1969 som förde Muammar al-Gaddafi till makten och inbördeskriget 2011 som ledde till störtandet av hans styre. Perioden efter 1969 har medfört många viktiga förändringar. Gaddafis regim gjorde det första verkliga försöket att ena Libyens olika folkgrupper och skapa en distinkt libysk stat och identitet. Den skapade nya politiska strukturer och gjorde ett bestämt försök till diversifierad ekonomisk utveckling finansierad av oljeinkomster. Som en följd av dessa utvecklades i det libyska samhället en betydande grad av statlig styrning och övervakning, till stor del på befallning av Gaddafi själv. Denna politik gick mot sitt slut i samband med 2011 års inbördeskrig. ►Läsmer
_2.png){kind=small}
